Sveriges kungar genom tiderna

Genom århundradena har Sverige haft många olika regenter – kungar, drottningar och ibland även riksföreståndare.

Vissa regerade länge och skapade stabilitet, andra satt bara en kort stund innan de förlorade makten. Här följer en fullständig översikt över alla svenska kungar och regenter från medeltid till nutid.

– Erik Segersälls ätt –

Den tidigaste kända kungasläkten i Sverige markerar övergången från löst organiserade hövdingadömen till ett mer sammanhållet kungarike. Under denna period började kungamakten få tydligare geografisk och politisk förankring, samtidigt som kristendomen successivt introducerades. Ätten lade grunden för både arvkungadöme och statlig kontinuitet.

Erik Segersäll

• Levde: ca 945–995
• Regerade: ca 970–994/995

Han räknas ofta som den förste riktiga kungen över större delar av Sverige. Genom segrar i strider stärkte han sin ställning och lade grunden för en kungamakt som senare skulle byggas vidare av hans son Olof Skötkonung.

Olof Skötkonung

• Levde: ca 980–1022
• Regerade: 994–1021/22

Han var den första kristna kungen i Sverige och dessutom den förste som lät prägla svenska mynt. Genom honom började en ny tid för Sveriges regenter, där kristendomen fick större plats i landet.

Anund Jakob

• Levde: ca 1008–ca 1050
• Regerade: 1021/22–ca 1050

Som son till Olof fortsatte han den kristna tron och styrde i flera decennier. Hans tid vid makten var relativt fredlig, men maktkamper inom och utanför landet påverkade ändå hans styre.

Emund den gamle

• Levde: död ca 1060
• Regerade: ca 1050–1060

Emund den gamle var också son till Olof och den siste kungen ur sin släkt. Hans regeringstid blev rätt kort, och efter hans död tog en ny ätt över.

– Stenkilska ätten –

Den stenkilska ätten dominerade Sverige under en tid präglad av religiösa motsättningar och instabil kungamakt. Kristendomen stod mot äldre hedniska traditioner, vilket ledde till återkommande maktskiften och korta regeringar. Perioden visar hur kungamakten ännu var beroende av stormän och regionalt stöd snarare än stark centralmakt.

Stenkil

• Levde: ca 1030–ca 1066
• Regerade: ca 1060–1066

Stenkil var känd för sitt stöd till kyrkan. Hans tid markerade starten för den Stenkilska ätten, som kom att prägla nästa del av historien.

Erik & Erik

• Levde: döda 1067
• Regerade: 1066–1067

Två män med samma namn stred om makten efter Stenkils död. Striden slutade tragiskt när båda stupade i strid mot varandra, vilket lämnade landet i osäkerhet.

Halsten Stenkilsson

• Levde: född ca 1050
• Regerade: ca 1070

Som son till Stenkil kom han till makten en kort tid. Han blev dock snabbt avsatt, vilket visar hur osäker kungamakten var vid den här tiden.

Anund

• Levde: okänt
• Regerade: 1070

Anund hann bara sitta en kort tid på tronen innan han fördrevs. Det finns väldigt lite information om honom, och mycket kring hans tid som kung är osäkert.

Håkan Röde

• Levde: 1040– 1079
• Regerade: 1070-talet

Håkan Röde blev kung en kort tid på 1070-talet, men det finns väldigt lite information om honom också. Det man vet är att han tillhörde Stenkil-släktet.

Inge den äldre

• Levde: död ca 1110
• Regerade: ca 1079–1084 & 1087–ca 1105

En hängiven kristen kung som störtades av hedniska krafter men återvände till makten. Hans två regeringsperioder visar hur religionen splittrade landet under denna tid.

Blot-Sven

• Levde: död ca 1087
• Regerade: ca 1084–1087

Stod för motståndet mot kristendomen och regerade som hednisk kung. Hans makt blev dock kortvarig när Inge den äldre återtog tronen och han själv dödades.

Filip Halstensson

• Levde: död 1118
• Regerade: ca 1100–1118

Filip Halstensson var son till Halsten Stenkilsson. Hans tid vid makten beskrivs som relativt lugn, särskilt jämfört med de oroliga decennier som föregått honom.

Inge den yngre

• Levde: okänt
• Regerade: 1118–1125

Tog över efter sin bror Filip men blev den siste kungen av Stenkils ätt. Hans regering markerade slutet för en dynasti som präglat 1000-talet.

Ragnvald Knaphövde

• Levde: okänt
• Regerade: ca 1125

Valdes till kung men mördades snart efter att ha tillträtt. Hans öde visar hur osäkert det kunde vara att bli kung under denna tid.

Magnus Nilsson (”den starke”)

• Levde: ca 1107–1134
• Regerade: ca 1125–1130

Magnus var dansk prins och sonson till kung Nils av Danmark. Han stupade i slaget vid Foteviken 1134, vilket satte punkt för hans korta tid som svensk kung.

– Sverkerska & Erikska ätterna –

Under 1100- och tidigt 1200-tal konkurrerade två släkter om makten i Sverige. Kampen mellan dessa ätter ledde till upprepade inbördeskrig, mord och snabba tronbyten. Samtidigt stärktes kyrkans roll och riket började få fastare institutioner. Perioden avslutades när båda ätterna till slut dog ut.

Sverker den äldre

• Levde: död 1156
• Regerade: ca 1130–1156

Under lång tid hade han kontroll över riket och blev en centralgestalt i svensk medeltid. Hans liv slutade dramatiskt när han mördades på väg till kyrkan.

Erik Jedvardsson ”den helige”

• Levde: död 1160
• Regerade: 1156–1160

Efter sin död blev han en av de mest kända helgonen i Sverige. Han förknippas med rättvisa och kristendom, och hans kult levde kvar långt efteråt.

Magnus Henriksson

• Levde: 1130–1161
• Regerade: 1160–1161

Lyckades ta makten efter att Erik den helige dödats. Hans styre varade dock bara ett år innan han själv mördades.

Karl Sverkersson

• Levde: ca 1130–1167
• Regerade: 1161–1167

Som son till Sverker den äldre lyckades han ta makten, men även hans liv fick ett våldsamt slut. Han dödades på Visingsö efter bara sex år på tronen.

Kol

• Levde: okänt
• Regerade: ca 1167–1173

Delade makten med Burislev, något som var ovanligt i svensk historia. Han stupade i strid och lämnade efter sig en orolig tid.

Burislev

• Levde: okänt
• Regerade: ca 1167–1169

Burislev hade makten tillsammans med Kol under några år. Han stupade redan 1169, vilket gjorde att deras samregerande blev kortlivat.

Knut Eriksson

• Levde: 1140-tal–ca 1195
• Regerade: ca 1167–1195

Som son till Erik den helige förde han faderns arv vidare. Hans långa regeringstid gav landet en period av stabilitet efter år av strider.

Sverker den yngre

• Levde: död 1210
• Regerade: 1196–1208

Tillhörde Sverkerska ätten och försökte befästa dess makt. Han förlorade dock i slaget vid Gestilren 1210 och dog.

Erik Knutsson

• Levde: död 1216
• Regerade: 1208–1216

Segern över Sverker gav honom tronen. Han regerade i åtta år innan han själv dog, vilket åter öppnade för nya maktkamper.

Johan Sverkersson

• Levde: 1201–1222
• Regerade: 1216–1222

Besteg tronen redan som barn och dog ung, endast 21 år gammal. Hans tid vid makten blev därmed kort.

Erik Eriksson ”Läspe & Halte”

• Levde: 1216–1250
• Regerade: 1222–1229, 1234–1250

Erik Eriksson, som kallades ”Läspe och Halte”, levde 1216–1250 och var kung i två omgångar. Första gången satt han på tronen som mycket ung, men stormännen tvingade bort honom efter några år. Han återvände senare till makten 1234 och regerade fram till sin död 1250. Med honom dog också den Erikska ätten ut.

Knut Holmgersson ”Långe”

• Levde: död 1234
• Regerade: 1229–1234

Regerade i fem år innan han dog. Hans korta styre gav utrymme för att Erik Eriksson skulle kunna återvända.

– Bjälboätten –

Bjälboätten markerar ett tydligt brott med tidigare instabilitet. Med starka ledare och tydligare lagstiftning började Sverige utvecklas till ett mer organiserat medeltida kungarike. Centralmakten stärktes, och riket fick en mer sammanhållen förvaltning. Perioden räknas ofta som starten på det medeltida Sverige i egentlig mening.

Birger jarl (samregent)

• Levde: ca 1210–1266
• Regerade: 1248–1266 (samregent med Valdemar 1250–1266)

Som rikets starke man lade han grunden till det medeltida Sverige. Han styrde landet tillsammans med sin son Valdemar och skapade stabilitet efter många oroliga år.

Valdemar Birgersson

• Levde: ca 1238–1302
• Regerade: 1250–1275

Blev kung medan hans far Birger jarl ännu levde. Han avsattes senare av sina bröder i en maktkamp som splittrade familjen.

Magnus Ladulås

• Levde: ca 1240–1290
• Regerade: 1275–1290

Magnus Ladulås var också son till Birger jarl. Hans tid vid makten präglades av reformer, bland annat lagen som skyddade bönderna mot övergrepp från stormän. Han anses ha stärkt kungamakten rejält.

Birger Magnusson

• Levde: 1280–1321
• Regerade: 1290–1318

Som son till Magnus Ladulås fick han leda landet mellan 1290-1318. Till slut förlorade han makten och tvingades bort.

Magnus Eriksson

• Levde: 1316–1374
• Regerade: 1319–1364

Besteg tronen som barn och regerade i flera decennier. Trots lång tid vid makten blev hans senare år präglade av motgångar, och han drunknade 1374.

Erik Magnusson

• Levde: 1339–1359
• Regerade: 1356–1359

Erik var son till Magnus Eriksson och fick dela makten en tid med sin far. Hans liv blev kort, och han dog redan 20 år gammal.

Håkan Magnusson

• Levde: 1340–1380
• Regerade: 1362–1364

Regerade också en kort tid tillsammans med sin far Magnus. När oppositionen blev stark tvingades han lämna makten.

– Mecklenburgska ätten –

Denna korta period präglades av utländskt inflytande och missnöje bland den svenska adeln. Kungen saknade bred förankring i landet, vilket gjorde hans styre sårbart. Missnöjet bidrog direkt till att makten övergick till en ny politisk ordning under Kalmarunionen.

Albrekt av Mecklenburg

• Levde: ca 1338–1412
• Regerade: 1364–1389

Han valdes till kung med stöd från svenska stormän. När drottning Margareta stärkte sin makt avsattes han och förlorade kronan.

– Kalmarunionen –

Kalmarunionen förenade Sverige, Danmark och Norge under en gemensam monark. För Sveriges del blev perioden konfliktfylld, med återkommande uppror mot den danska dominansen. Riksföreståndare spelade en central roll, och kampen mellan unionsvänliga och självständighetssinnade krafter formade politiken fram till unionens sammanbrott.

Margareta Valdemarsdotter

• Levde: 1353–1412
• Regerade: 1389–1412

Som unionsdrottning förenade hon Danmark, Norge och Sverige i Kalmarunionen. Hon blev en av de mest inflytelserika kvinnliga regenterna i nordisk historia.

Erik av Pommern

• Levde: 1382–1459
• Regerade: 1396–1439

Utsågs till kung över Kalmarunionen men mötte starkt motstånd i Sverige. Hans tid präglades av uppror och han avsattes flera gånger.

Karl Knutsson (Bonde) – första gången

• Levde: 1408–1470
• Regerade: 1438–1440 (riksföreståndare)

Han klev fram som en stark svensk ledare och började utmana unionens makt. Den första perioden blev kort, men han återkom flera gånger.

Kristofer av Bayern

• Levde: 1416–1448
• Regerade: 1441–1448

Som unionskung styrde han i sju år men dog utan arvingar. Hans bortgång öppnade för svenska kandidater till tronen.

Nils Jönsson (Oxenstierna)

• Levde: ca 1390–1450
• Regerade: 1448 (riksföreståndare)

Hade makten en kort period som riksföreståndare. Hans styre var mest ett mellanspel innan Karl Knutsson återkom.

Karl Knutsson (Bonde) – andra gången

• Levde: 1408–1470
• Regerade: 1448–1457

Karl Knutsson blev vald till kung efter Kristofers död. Han regerade i nästan tio år men fick lämna tronen när oppositionen växte.

Jöns Bengtsson (Oxenstierna)

• Levde: 1417–1467
• Regerade: 1457 (riksföreståndare)

Som ärkebiskop tog han över styret en kort tid. Hans makt som regent var begränsad.

Kristian I

• Levde: 1426–1481
• Regerade: 1457–1464

Dansk kung som försökte ena unionen igen. I Sverige mötte han motstånd och förlorade till slut kronan.

Karl Knutsson (Bonde) – tredje gången

• Levde: 1408–1470
• Regerade: 1464–1465 & 1467–1470

Återvände till makten två gånger efter att ha blivit avsatt. Han dog som kung, efter flera decennier av växlande framgångar.

Kettil Karlsson (Vasa)

• Levde: 1433–1465
• Regerade: 1465 (riksföreståndare)

Ledde landet en kort tid som riksföreståndare. Han dog samma år som han utsågs.

Erik Axelsson (Tott)

• Levde: 1415–1481
• Regerade: 1466–1467 (riksföreståndare)

Fick uppdraget att leda landet under en kort övergångsperiod. Hans tid blev inte långvarig.

Karl Knutsson (Bonde) – fjärde gången

• Levde: ca 1408–1470
• Regerade: 1467–1470

Efter flera turer mellan avsättningar och återkomster lyckades han en sista gång ta plats på tronen 1467. Den här gången behöll han kronan fram till sin död 1470. Hans bortgång blev också slutet för Bondeätten på den svenska tronen.

Sten Sture den äldre

• Levde: 1440–1503
• Regerade: 1470–1497 & 1501–1503 (riksföreståndare)

Kämpade för svensk självständighet och blev en av de mest kända riksföreståndarna. Han avled 1503 efter en lång tid som symbol för motstånd mot Danmark.

Johan II (Hans)

• Levde: 1455–1513
• Regerade: 1497–1501

Johan II var dansk unionskung som tillfälligt styrde Sverige 1997–1501. Hans tid präglades av missnöje bland svenskarna. Son till Kristian I.

Svante Nilsson

• Levde: 1460–1512
• Regerade: 1504–1511 (riksföreståndare)

Som riksföreståndare försökte han hålla unionen borta. Han avled 1512 och efterträddes av andra svenska ledare.

Erik Trolle

• Levde: 1460–1530
• Regerade: 1512 (riksföreståndare)

Erik Trolle hade makten mycket kort innan Sten Sture den yngre tog över.

Sten Sture den yngre

• Levde: 1493–1520
• Regerade: 1512–1520 (riksföreståndare)

Ledde Sverige under en tid av hårda strider mot Danmark. Han stupade i slaget vid Bogesund 1520.

Kristian II

• Levde: 1481–1559
• Regerade: 1520–1521

Dansk unionskung som är mest känd för massavrättningen som kom att kallas för Stockholms blodbad. Hans grymhet gjorde honom hatad i Sverige.

– Vasaätten –

Med Vasaätten blev Sverige ett självständigt rike med stark centralmakt. Reformationen genomfördes, kyrkans makt bröts och kungadömet blev ärftligt. Perioden innebar både politisk konsolidering och flera interna konflikter, men lade grunden för Sverige som nationalstat.

Gustav Vasa

• Levde: 1496–1560
• Regerade: 1521–1560

Gustav Vasa bröt Sverige ur Kalmarunionen och såg till att landet blev självständigt. Han la grunden för Vasaätten och byggde upp en starkare kungamakt, vilket gjort att han ofta kallas Sveriges landsfader.

Erik XIV

• Levde: 1533–1577
• Regerade: 1560–1568

Hans tid präglades av misstänksamhet och konflikter. Han avsattes och dog i fångenskap.

Johan III

• Levde: 1537–1592
• Regerade: 1568–1592

Störtade sin bror Erik XIV och regerade i mer än 20 år. Han var mer positiv till katolicismen än många andra svenska regenter.

Sigismund

• Levde: 1566–1632
• Regerade: 1592–1599

Sigismund var även kung av Polen och förenade två riken. Förlorade dock makten i Sverige i striden mot sin farbror Karl.

Karl IX

• Levde: 1550–1611
• Regerade: 1599–1611

Som son till Gustav Vasa tog han makten efter Sigismund. Han befäste protestantismen i landet.

Gustav II Adolf

• Levde: 1594–1632
• Regerade: 1611–1632

Under hans tid växte landet till en stormakt i Europa. Han är en av de mest kända svenska kungar och blev ihågkommen för sina militära framgångar innan han stupade i Lützen.

Kristina

• Levde: 1626–1689
• Regerade: 1632–1654

Besteg tronen som barn efter sin fars död. Hon abdikerade senare och flyttade till Rom, där hon levde resten av sitt liv.

– Pfalziska ätten –

Den pfalziska perioden omfattar stormaktstidens uppgång och fall. Sverige var en ledande militärmakt i Europa men drogs också in i utdragna krig som tömde landets resurser. Mot slutet förlorade kungamakten sin absoluta ställning, vilket banade väg för nya styrelseskick.

Karl X Gustav

• Levde: 1622–1660
• Regerade: 1654–1660

Efter Kristinas abdikation tog han makten. Han förde flera stora krig som tillfälligt utökade Sveriges territorium.

Karl XI

• Levde: 1655–1697
• Regerade: 1660–1697

Hans styre innebar stora förändringar där kronan stärkte sin makt genom reduktionen. Han regerade i nästan 40 år.

Karl XII

• Levde: 1682–1718
• Regerade: 1697–1718

Nästan hela hans liv präglades av krig, och han är en av de mest omtalade kungar i Sverige. Hans död i Norge satte punkt för stormaktstiden och förändrade rikets framtid.

Ulrika Eleonora

• Levde: 1688–1741
• Regerade: 1718–1720

När hennes bror Karl XII dog fick hon ta över som drottning. Hon valde dock att lämna ifrån sig kronan efter bara två år och lät sin man bli kung istället.

– Hessiska ätten –

Under denna ätt infördes frihetstiden, då riksdagen tog över den verkliga makten från monarken. Kungen blev mer av en symbolisk statschef, och politiken styrdes av partier och stånd. Perioden präglades av maktkamp inom riksdagen snarare än av kungligt envälde.

Fredrik I

• Levde: 1676–1751
• Regerade: 1720–1751

Under hans tid infördes frihetstiden, då makten låg mer hos riksdagen än hos kungen.

Adolf Fredrik

• Levde: 1710–1771
• Regerade: 1751–1771

Adolf Fredrik var en lugn regent men hade lite inflytande i politiken. Han är mest ihågkommen för att han dog efter en stor måltid.

Gustav III

• Levde: 1746–1792
• Regerade: 1771–1792

Känd för att ha stärkt kungamakten igen och för sitt intresse för kultur. Han mördades i en maskeradbal 1792.

Gustav IV Adolf

• Levde: 1778–1837
• Regerade: 1792–1809

Hans tid slutade med att han avsattes efter förlusten av Finland till Ryssland. Efter det levde han i exil.

Karl XIII

• Levde: 1748–1818
• Regerade: 1809–1818

Bror till Gustav III och en äldre kung som adopterade Jean Baptiste Bernadotte, den blivande Karl XIV Johan.

– Ätten Bernadotte –

Den nuvarande kungasläkten tog över efter en statskupp och en ny författning. Under Bernadotterna utvecklades Sverige från kungligt styrd stat till modern demokrati. Monarkens roll blev successivt ceremoniell, samtidigt som stabilitet och kontinuitet präglade statsskicket.

Karl XIV Johan

• Levde: 1763–1844
• Regerade: 1818–1844

Född i Frankrike och tidigare fransk marskalk. Som svensk kung grundade han den nuvarande ätten Bernadotte.

Oscar I

• Levde: 1799–1859
• Regerade: 1844–1859

Fortsatte faderns arbete och var både liberal och modern i sin politik. Han var populär bland folket.

Karl XV

• Levde: 1826–1872
• Regerade: 1859–1872

Känd som en folklig kung med intresse för konst och kultur. Hans tid på tronen blev kortare än väntat när han dog i 40-årsåldern.

Oscar II

• Levde: 1829–1907
• Regerade: 1872–1907

Sista kungen som också var kung över Norge innan unionen upplöstes 1905. Han regerade länge och var en stark symbolfigur.

Gustav V

• Levde: 1858–1950
• Regerade: 1907–1950

Satt på tronen i över 40 år och blev känd som sportintresserad. Han var den siste som försökte påverka politiken direkt.

Gustav VI Adolf

• Levde: 1882–1973
• Regerade: 1950–1973

En kung med stort kultur- och historieintresse. Han var farfar till dagens kung och blev mycket uppskattad av svenskarna.

Carl XVI Gustaf

• Levde: 1946–
• Regerade: 1973–

Är Sveriges nuvarande kung och har suttit längst av alla i modern tid. Han har ingen politisk makt men representerar Sverige både i landet och utomlands.