Historien om Rysslands presidenter är också historien om landets förändring genom århundradena. Från tsarernas och kejsarnas tid, vidare till Sovjets presidenter och mäktiga generalsekreterare, och fram till dagens moderna presidentämbete.
Varje epok har haft sina egna ledare vars beslut format både Ryssland och resten av världen. I denna text listar vi alla och berättar mer om deras tid vid makten.
Ivan IV
- Levde: 1530–1584
- Ämbete/period: Tsar 1547–1584
- Äktenskap: Gift 7 gånger
Ivan IV var den första som kallade sig tsar över hela Ryssland. Styret präglades av expansion, men också av hårda förföljelser och grymma metoder. Landet växte kraftigt, men folket fruktade honom. Därför blev han känd som ”Ivan den förskräcklige”.
Fjodor I
- Levde: 1557–1598
- Ämbete/period: Tsar 1584–1598
- Äktenskap: Irina Feodorovna Godunova
Efterträdaren Fjodor saknade kraften att styra på egen hand. Maktens tyngd låg i stället hos hans svåger Boris Godunov.
Boris Godunov
- Levde: ca 1551–1605
- Ämbete/period: Tsar 1598–1605
- Äktenskap: Maria Skuratova-Belskaya
Vald till tsar efter Fjodor I:s bortgång. Han försökte hålla ordning men fick regera under tider av svält och missnöje. Trots politisk skicklighet blev hans tid vid makten svår, och efter hans död föll landet in i ännu mer oreda.
Fjodor II
- Levde: 1589–1605
- Ämbete/period: Tsar april–juni 1605
- Äktenskap: Ej gift
Det blev bara ett par månader på tronen innan hans liv tog slut. Han var ung, oerfaren och ett lätt mål i de intriger som dominerade epoken. Hans död markerade ännu en del i de blodiga maktkamperna.
Falske Dmitrij
- Levde: 1582–1606
- Ämbete/period: Tsar 1605–1606 (egentligen Grigory Otrepyev)
- Äktenskap: Marina Mniszech
En av de mest märkliga ledarna i rysk historia är den så kallade Falske Dmitrij. Han påstod sig vara son till Ivan IV, men det var han inte. Trots det lyckades han ta makten en kort period. Han gifte sig med Marina Mniszech, men hans styre blev kort och slutade med att han mördades.
Vasilij IV
- Levde: ca 1552–1612
- Ämbete/period: Tsar 1606–1610
- Äktenskap: 1) Elena Mikhailovna Repnina 2) Maria Buynosova-Rostovskaya
Oroliga år fortsatte under Vasilijs tid. Han lyckades aldrig skapa stabilitet och efter fyra år vid makten avsattes han. Landet förblev djupt splittrat, och kampen om tronen drog vidare.
Vladislav IV
- Levde: 1595–1648
- Ämbete/period: Rysk tsar 1610–1613, Polsk kung 1632–1648, Svensk kronprins
- Äktenskap: 1) Cecilia Renata av Österrike 2) Marie Louise Gonzaga
Han utsågs till tsar under oredan, men kom aldrig att styra Ryssland i verkligheten. Däremot blev han kung i Polen och även utsedd till svensk kronprins. Hans plats i rysk historia blev därför mer symbolisk än praktisk.
Mikael I
- Levde: 1596–1645
- Ämbete/period: Tsar 1613–1645
- Äktenskap: 1) Maria Dolgorukova 2) Eudoxia Streshneva
Med Mikael Romanov började en helt ny dynasti. Valet av honom som tsar 1613 satte stopp för ”Den stora oredan” och inledde en period av ”Huset Romanov”. Romanovfamiljen skulle nämligen sedan styra Ryssland i flera hundra år framåt.
Aleksej
- Levde: 1629–1676
- Ämbete/period: Tsar 1645–1676
- Äktenskap: 1) Maria Miloslavskaja 2) Natalja Narysjkina
Hans tid som tsar präglades av krig mot grannländer och stora förändringar i kyrkan. Dessa reformer skapade splittringar som fick långvariga följder. Trots det stärktes staten under hans styre.
Fjodor III
- Levde: 1661–1682
- Ämbete/period: Tsar 1676–1682
- Äktenskap: 1) Agafja Grusjetskaja 2) Marfa Apraxina
Trots svag hälsa hann han driva igenom förändringar i lagar och förvaltning. Han dog ung, vilket öppnade vägen för hans yngre bröder att ta över makten.
Ivan V
- Levde: 1666–1696
- Ämbete/period: Tsar 1682–1696 (regerade ihop med Peter I)
- Äktenskap: Praskovja Saltykova
Ivan V delade formellt tronen med Peter I, men i praktiken var det Peter som utövade makten. På grund av sin svaga hälsa förblev Ivan en symbolisk figur utan verkligt politiskt inflytande.
Peter I
- Levde: 1672–1725
- Ämbete/period: Tsar 1682–1721, Kejsare 1721–1725
- Äktenskap: 1) Jevdokija Lopuchina 2) Katarina I
Peter I, känd som Peter den store, var den verklige ledaren under den gemensamma regeringstiden med sin halvbror Ivan V. Hans reformer omvandlade landet från en isolerad östeuropeisk stat till en betydande europeisk stormakt, och hans energiska ledarskap lade grunden för det moderna Ryssland.
Katarina I
- Levde: 1684–1727
- Ämbete/period: Kejsarinna 1725–1727
Efter makens död tog Katarina över som första kvinnliga härskare. Hon regerade bara ett par år och saknade den kraft och vision som Peter I hade haft, men hennes tid på tronen banade väg för flera kvinnliga regenter efter henne.
Peter II
- Levde: 1715–1730
- Ämbete/period: Kejsare 1727–1730
- Äktenskap: Ej gift
Han var mycket ung när han tog över och dog redan som tonåring. Hans korta tid vid makten lämnade ingen särskild stor påverkan, men markerade en övergång mellan olika släktled inom Romanovdynastin.
Anna
- Levde: 1693–1740
- Ämbete/period: Kejsarinna 1730–1740, Hertiginna av Kurland 1711–1730
- Äktenskap: Fredrik Wilhelm Kettler
Detta var en period där inflytande från adeln och utländska rådgivare spelade stor roll. Anna själv styrde inte alltid aktivt, men hade ändå makten i namn under hela sitt styre.
Ivan VI
- Levde: 1740–1764
- Ämbete/period: Kejsare 1740–1741
- Äktenskap: Ej gift
Som spädbarn placerades han på tronen men störtades snabbt. Resten av sitt liv hölls han fängslad och slutade tragiskt med att bli mördad.
Elisabet
- Levde: 1709–1762
- Ämbete/period: Kejsarinna 1741–1762
- Äktenskap: Ej gift
Dottern till Peter den store tog makten genom en statskupp. Hennes regeringstid var lång och hon drog in Ryssland i stora krig, bland annat sjuårskriget.
Peter III
- Levde: 1728–1762
- Ämbete/period: Kejsare jan–juli 1762
- Äktenskap: Katarina II
Hans styre varade bara några månader. Han saknade stöd bland folket och adeln, och till slut var det hans egen hustru som tog över makten i en kupp.
Katarina II
- Levde: 1729–1796
- Ämbete/period: Kejsarinna 1762–1796
En av Europas mest berömda härskare. Hon moderniserade landet, stärkte armén och utvidgade gränserna. ”Katarina den stora” är ett namn som fortfarande förknippas med makt och kultur.
Paul I
- Levde: 1754–1801
- Ämbete/period: Kejsare 1796–1801
- Äktenskap: 1) Natalja Alexejevna 2) Maria Fjodorovna
Hans styre blev kort och slutade våldsamt när han mördades i en palatskupp. Trots det hann han skapa lagar som förändrade tronföljden och stärkte reglerna kring arvet till tronen.
Alexander I
- Levde: 1777–1825
- Ämbete/period: Kejsare 1801–1825, Finsk storfurste 1809–1825, Polsk kung 1815–1825
- Äktenskap: Louise av Baden (Elisabeth Alexejevna)
Känd som kejsaren som besegrade Napoleon. Hans tid markerade Rysslands framväxt som en stormakt i Europa, och han satte tydliga avtryck i både rysk och europeisk historia.
Nikolai I
- Levde: 1796–1855
- Ämbete/period: Kejsare 1825–1855
- Äktenskap: Charlotte av Preussen (Alexandra Fjodorovna)
Ett styre som byggde på hård kontroll och militär disciplin. Han slog ner flera uppror och stärkte staten, men mötte också kritik för sitt auktoritära sätt.
Alexander II
- Levde: 1818–1881
- Ämbete/period: Kejsare 1855–1881
- Äktenskap: Maria av Hessen
Mest känd som ”befriaren” eftersom han avskaffade livegenskapen. Samtidigt blev han själv offer för ett attentat som avslutade hans liv.
Alexander III
- Levde: 1845–1894
- Ämbete/period: Kejsare 1881–1894
- Äktenskap: Dagmar av Danmark (Maria Fjodorovna)
Konservativa idéer och en stark nationalism präglade hans tid. Han undvek stora krig och satsade på att bevara stabilitet inom landet.
Nikolai II
- Levde: 1868–1918
- Ämbete/period: Kejsare 1894–1917
- Äktenskap: Alix av Hessen (Alexandra Fjodorovna)
Som den sista tsaren i Ryssland störtades han under revolutionen. Tillsammans med sin familj avrättades han året därpå. Hans fall markerade slutet på tsardömet.
Vladimir Lenin
- Levde: 1870–1924
- Ämbete/period: Sovjetunionens ledare 1917–1924
- Parti: Rysslands socialdemokratiska arbetareparti, senare Sovjetunionens kommunistiska parti
Efter revolutionen 1917 var det Lenin som tog makten och lade grunden till Sovjetunionen. Han byggde upp ett nytt system där kommunistpartiet styrde över hela landet. Trots sjukdom och sviktande hälsa hann han bli en av de mest avgörande figurerna i rysk historia.
Joseph Stalin
- Levde: 1878–1953
- Ämbete/period: Sovjetunionens ledare 1924–1953
- Parti: Sovjetunionens kommunistiska parti
Hans styre kännetecknas av både snabba framsteg och brutalt förtryck. Sovjet industrialiserades och växte till en stormakt, men miljoner människor drabbades av förföljelser, svält och avrättningar. Han ledde också landet genom andra världskriget och blev en central aktör i världspolitiken.
Georgij Malenkov
- Levde: 1902–1988
- Ämbete/period: Sovjetunionens ledare mars 1953 – september 1955
- Parti: Sovjetunionens kommunistiska parti
När Stalin dog var det Malenkov som först tog över. Han lovade en mjukare politik och vissa förbättringar, men lyckades inte behålla makten länge. Snart fick andra inom partiet större inflytande, och han tvingades bort från ledningen.
Nikita Chrusjtjov
- Levde: 1894–1971
- Ämbete/period: Sovjetunionens ledare september 1953 – oktober 1964
- Parti: Sovjetunionens kommunistiska parti
Det var under hans tid som avstaliniseringen inleddes, då man tog avstånd från många av Stalins hårda metoder. Han blev också känd för sin roll under Kubakrisen 1962, där världen stod nära ett kärnvapenkrig. Hans ledarskap var färgstarkt men slutade med att han avsattes.
Leonid Brezjnev
- Levde: 1906–1982
- Ämbete/period: Sovjetunionens ledare 1964–1982
- Parti: Sovjetunionens kommunistiska parti
Nästan 20 år satt Brezjnev vid makten. Perioden blev stabil men också stagnerad, där utvecklingen i ekonomin gick långsamt. Han stärkte Sovjets militära makt men kritiserades för att landet inte förnyades.
Jurij Andropov
- Levde: 1914–1984
- Ämbete/period: Generalsekreterare i Sovjetunionens kommunistiska parti 1982–1984
- Parti: Sovjetunionens kommunistiska parti
Före sin tid som ledare hade Andropov varit chef för KGB. Som generalsekreterare försökte han bekämpa korruption och införa reformer, men han dog redan efter två år och hann inte genomföra så mycket som han ville.
Konstantin Tjernenko
- Levde: 1911–1985
- Ämbete/period: Sovjetunionens ledare 1984–1985
- Parti: Sovjetunionens kommunistiska parti
Tjernenko satt vid makten i bara drygt ett år innan han gick bort. Hans korta period fortsatte i stort sett samma linje som hans företrädare, utan några stora förändringar.
Michail Gorbatjov
- Levde: 1931–2022
- Ämbete/period: Generalsekreterare 1985–1991, Sovjetunionens president 1990–1991
- Parti: Sovjetunionens kommunistiska parti
Det var Michail Gorbatjov som försökte reformera Sovjetunionen med idéerna glasnost (öppenhet) och perestrojka (förändring). Hans mål var att modernisera systemet, men i stället bidrog förändringarna till att hela unionen upplöstes.
Boris Jeltsin
- Levde: 1931–2007
- Ämbete/period: Rysslands president 1991–1999, premiärminister 1991–1992
- Parti: Obunden
När Sovjetunionen kollapsade blev Jeltsin den första presidenten för det nya Ryssland. Han införde marknadsekonomi och demokratiska reformer, men hans tid kantades också av ekonomiska kriser och politisk instabilitet. Trots svårigheterna var han en symbol för övergången till en ny epok.
Vladimir Putin
- Levde: 1952–
- Ämbete/period: Rysslands president 2000–2008, 2012–
- Parti: Enade Ryssland
År 2000 tog Putin över som president och blev snabbt en central figur i världspolitiken. Han stärkte statens kontroll, byggde upp militären och förde en politik som ofta satt Ryssland i konflikt med västvärlden. Efter två mandatperioder lämnade han över till Medvedev, men återkom 2012 och sitter kvar än idag.
Dmitrij Medvedev
- Levde: 1965–
- Ämbete/period: Rysslands president 2008–2012
- Parti: Oberoende (1991–2011), Enade Ryssland (från 2011)
När Putin blev premiärminister var det Medvedev som tog över som president. Han försökte driva en mer modern och teknikinriktad politik, men många menar att Putin fortfarande hade stort inflytande under dessa år. Efteråt har Medvedev haft flera andra höga poster i staten.