Kärnkraft framställs ofta som en lösning på klimatfrågan. Förespråkarna menar att den ger stora mängder el utan koldioxidutsläpp, men tittar man närmare framträder en mer problematisk bild.
Det finns flera nackdelar med kärnkraft som gör att den inte är den snabba eller hållbara lösning som vissa vill få den att framstå som.
Begränsad effekt på klimatet
Ett vanligt argument mot kärnkraft är att den inte kan växa i tillräckligt snabb takt för att göra skillnad i klimatomställningen. För att världen ska nå målet om att fasa ut fossila bränslen till år 2050 skulle det krävas att nästan fyrtio nya reaktorer byggs varje år. I praktiken är det omöjligt.
En fördubbling av dagens kärnkraftskapacitet skulle bara minska de globala utsläppen med runt fyra procent. Med tanke på de enorma investeringar som krävs är det en mycket liten effekt.
Risker för olyckor och attacker
Säkerhetsfrågan är en av de mest kända nackdelarna med kärnkraft. Olyckorna i Tjernobyl och Fukushima har visat hur förödande följderna kan bli. Ett haveri innebär risk för strålning som kan påverka både människor och natur under lång tid.
Dagens kärnkraftverk är sårbara för cyberattacker och kan bli militära mål i konflikter, vilket situationen vid Zaporizjzja i Ukraina är ett tydligt exempel på. Kärnkraftverk kräver också enorma mängder vatten för kylning, vilket gör dem känsliga för värmeböljor och vattenbrist.
Höga kostnader och långa byggtider
Ekonomin är ytterligare ett starkt argument mot kärnkraft. El från nya reaktorer kostar mer än dubbelt så mycket som el från vind och sol. Kostnaderna för kärnkraft tenderar dessutom att stiga, medan priset för förnybar energi går ner.
Byggtiderna är ett annat problem. Att resa en ny reaktor tar i genomsnitt nästan tio år. Under den tiden måste samhället fortsätta använda fossila bränslen. I kontrast kan vindkraftsparker eller solcellsanläggningar byggas på bara några månader.
Avfallsfrågan utan lösning
Ingen diskussion om nackdelar med kärnkraft är komplett utan att nämna avfallet. Det radioaktiva material som blir kvar efter driften förblir farligt i tiotusentals år. Ännu har inget land i världen en helt fungerande och långsiktigt säker lösning för hur avfallet ska lagras.
Sverige har kommit långt i planeringen av slutförvar, men även här återstår frågetecken kring kostnader, säkerhet och framtida risker. Skattebetalarna får stå för en stor del av notan, och problemen kvarstår långt efter att själva kraftverken stängts.
Tekniska löften som inte infrias
Industrin har under lång tid pratat om nya reaktortyper och tekniska genombrott som skulle lösa problemen. Små modulära reaktorer lyfts ofta fram som nästa steg, men i dagsläget finns ingen fungerande kommersiell anläggning.
Fusionskraft har diskuterats i decennier och presenteras ofta som framtidens energi, men det är fortfarande långt ifrån att bli verklighet. Den franska EPR-reaktorn i Flamanville har blivit ett exempel på hur det kan gå – mer än tio år försenad och nästan fyra gånger dyrare än planerat.
Jämförelsen med förnybara energikällor
Många frågar sig varför är kärnkraft bra när andra alternativ utvecklas snabbare och blir billigare. Vind- och solkraft växer i en takt som kärnkraften inte kan matcha. De kan byggas ut snabbt, till lägre kostnad, och utan att lämna efter sig radioaktivt avfall.
Samtidigt blir tekniken allt mer effektiv och kan kombineras med energilagring för att klara variationer i vädret.