Det är lätt att tro att jordens resurser är oändliga, men så är det inte. Allt vi äter, köper, använder och slänger påverkar naturen på något sätt. För att förstå hur mycket vi människor belastar vår planet används begreppet ekologiskt fotavtryck.
Det visar hur mycket mark och vatten som krävs för att producera det vi konsumerar och för att ta hand om de utsläpp vi orsakar. Genom att mäta detta kan vi se om vi lever inom naturens gränser – eller om vi förbrukar mer än vad som kan förnyas.
Hur fungerar beräkningen?
Ett ekologiskt fotavtryck räknas ut i globala hektar per person. Ett globalt hektar är ett standardiserat mått som motsvarar en hektar biologiskt produktiv yta med genomsnittlig avkastning.
I beräkningen ingår bland annat hur mycket jordbruksmark som behövs för vår mat, hur mycket skogsmark som krävs för att ta upp koldioxidutsläpp samt hur mycket mark och hav som går åt för våra transporter, bostäder och varor.
När man ställer detta mot jordens totala tillgängliga yta blir det tydligt om vi lever hållbart eller inte. För att världen ska vara i balans borde varje människa hålla sig till ungefär 1,7 globala hektar, och dessutom lämna plats för naturen att återhämta sig.
Skillnader mellan länder
Det finns stora skillnader i fotavtryck mellan olika delar av världen. Länder med hög konsumtion och energikrävande livsstilar har ofta ett betydligt större avtryck än fattigare regioner. I Sverige ligger genomsnittet på omkring 6,6 globala hektar per person. Det innebär att vi skulle behöva drygt fyra jordklot om alla levde som vi gör nu.
Många länder i Afrika och Asien ligger långt under detta, men de bidrar ändå till att de globala resurserna överskrids eftersom det är summan av alla människors fotavtryck som avgör helheten.
Earth Overshoot Day
Ett sätt att visa hur mycket vi överutnyttjar jordens resurser är genom den årliga dagen som kallas Earth Overshoot Day. Det är det datum då mänskligheten har förbrukat årets biologiska resurser i förtid. Efter den dagen lever vi på kredit, genom att ta av framtida generationers möjligheter. År 2024 inföll den globala Overshoot Day redan den 25 juli.
För Sveriges del såg det ännu sämre ut – vår nationella Overshoot Day nåddes den 21 april. Resten av året levde vi alltså i ett läge av överkonsumtion.
Hur kan man räkna ut sitt eget fotavtryck?
Det går att ta reda på sitt personliga ekologiska fotavtryck genom olika test på nätet. Sådana kalkylatorer ställer frågor om livsstil, till exempel vilken typ av mat man äter, hur ofta man reser med bil eller flyg, hur mycket el man använder och om man köper nytt eller återanvänder.
Resultatet blir en uppskattning av hur många jordklot som skulle behövas om alla levde på samma sätt. Det här kan ge en tydlig bild av vilka delar av ens vardag som kräver mest resurser och var man kan göra skillnad.
Vad påverkar storleken på fotavtrycket?
Det som väger tyngst i beräkningen är ofta hur vi producerar och konsumerar mat, vår energianvändning samt våra transporter. Kött och mejeriprodukter kräver mycket mark och vatten, medan växtbaserad mat generellt har ett mindre avtryck.
Resor med flyg och bil ger stora koldioxidutsläpp, medan kollektivtrafik har betydligt lägre påverkan. Även våra bostäder spelar roll – allt från uppvärmning till elförbrukning påverkar beräkningen.
Sätt att minska sitt ekologiska fotavtryck
Det finns många vägar till en mer hållbar livsstil. Att byta till förnybar el, minska matsvinnet och planera sina inköp kan göra stor skillnad. Att välja lokalt producerade varor minskar behovet av långa transporter. Även att återanvända, reparera och återvinna produkter hjälper till att spara resurser.
Matvanor har också en stark påverkan. Att äta mer växtbaserat, eller helt enkelt minska mängden kött och mejeriprodukter, minskar markanvändningen och utsläppen. På samma sätt ger kortare och färre flygresor en stor effekt.
Individens roll och samhällets ansvar
Det är lätt att tro att ens egna val inte spelar så stor roll, men varje liten förändring bidrar till helheten. Samtidigt är det viktigt att se att dagens konsumtionsnivåer inte bara är ett individuellt problem utan också ett samhällssystem som uppmuntrar till hög förbrukning.
För att på riktigt minska det ekologiska fotavtrycket behövs både personliga val och politiska beslut, till exempel satsningar på hållbar energi, bättre kollektivtrafik och en ekonomi som gynnar cirkulära lösningar.