Att mäta långtidssocker, eller HbA1c som det ofta kallas, är ett av de viktigaste sätten att förstå hur blodsockret har legat under en längre period. Till skillnad från vanliga blodsockermätningar, som bara visar värdet just i stunden, ger HbA1c en bild av genomsnittet de senaste två till tre månaderna.
Det fungerar genom att mäta hur mycket socker som fastnat på hemoglobinet i de röda blodkropparna. Resultatet anges i mmol/mol och används både för att ställa diagnos och för att följa upp behandling.
Vad betyder olika värden?
För den som inte har diabetes brukar HbA1c ligga under 42 mmol/mol. Mellan 42 och 47 mmol/mol kallas det ofta för förhöjt blodsocker eller prediabetes, vilket innebär en ökad risk att utveckla diabetes i framtiden.
När värdet når 48 mmol/mol eller högre används det ofta som gräns för att ställa diagnosen diabetes. Personer som redan fått diagnosen får ofta som mål att ligga under 52 mmol/mol, men målet kan variera beroende på ålder, hälsa och hur länge man haft sjukdomen.
Varför är en långtidssocker tabell bra att ha?
Eftersom siffrorna i HbA1c kan vara svåra att tolka i vardagen är det vanligt att man använder en tabell som översätter resultaten till genomsnittliga blodsockernivåer i mmol/L. Den gör det lättare att förstå hur olika nivåer hänger ihop med vardagliga blodsockermätningar.
En sådan blodsocker tabell är användbar för att se hur livsstil, kost, motion och behandling påverkar kroppen över tid. Den kan även ge stöd i samtal med vårdpersonal eller när man själv vill följa utvecklingen månad för månad.
Exempel från en HbA1c tabell
I tabellen nedan kan man se hur HbA1c hänger ihop med genomsnittligt blodsocker:
HbA1c (mmol/mol) |
Medelblodsocker (mmol/L) |
20 |
3,8 |
30 |
5,2 |
40 |
6,7 |
50 |
8,1 |
60 |
9,6 |
70 |
11,0 |
80 |
12,5 |
90 |
14,0 |
100 |
15,4 |
110 |
16,9 |
120 |
18,3 |
Tabellen visar tydligt hur värdena stiger i takt med att HbA1c ökar. På så sätt blir det enklare att koppla provsvaren till blodsockernivåer som man kanske känner igen från en vanlig mätare.
När tas provet?
HbA1c kan mätas när som helst på dygnet och kräver ingen fasta. Därför är det enkelt att ta provet både på vårdcentralen och vid hälsokontroller. Personer med diabetes får det oftast mätt flera gånger per år för att se hur behandlingen fungerar.
Det är också ett vanligt prov vid misstanke om diabetes eller om man har symtom som trötthet, viktnedgång, stark törst eller synförändringar.
Vad påverkar resultaten?
Flera saker kan göra att HbA1c förändras. Matvanor spelar stor roll – mycket socker och snabba kolhydrater gör att blodsockret går upp, medan regelbunden motion hjälper kroppen att använda sockret mer effektivt.
Även stress och brist på sömn kan höja värdena eftersom kroppen då inte hanterar insulin lika bra. Att föra dagbok över mat, motion och mätningar kan vara ett bra sätt att se vad som ger störst skillnad.
Viktigt att målen anpassas
Alla har olika förutsättningar, och därför måste målet för HbA1c anpassas individuellt. En yngre person med nyupptäckt diabetes kan ha andra mål än en äldre person med flera sjukdomar. Det viktiga är att förstå vad siffrorna betyder i vardagen och hur man kan påverka dem.
Med hjälp av en långtidssocker tabell blir det mycket enklare att sätta mål som både känns rimliga och är bra för hälsan.