Om Rumi med Simon Sorgenfrei

Med anledning av att vi valt en av Rumis dikter som "Månadens dikt" i maj, publicerar vi samtidigt en tidigare intervju med Simon Sorgenfrei, som tolkat den valda dikten till svenska. Intervjun är från 2008.

 
 
 
 
 
 
Just nu samlas ni, Rumis vänner för att fira att boken om Rumi har kommit ut. Är det bara om Rumi eller även av?
 
Boken Kärleken begär att detta tal skall fram. Jalal ud-din Rumis liv, lära och lyrik är en antologi skriven av några av Sveriges främsta kännare av muslimsk mystik och persisk litteratur. Boken är ett resultat av firandet av Rumis 800-årsjubileum på Södra Teatern 2007. Vi har samlat föreläsningarna därifrån tillsammans med två nyskrivna texter samt ett urval av Rumis poesi i svensk tolkning. Den inleds med en biografisk text om Rumi som Ashk Dahlén, fil.dr i iranska språk och verksam som forskare vid svenska vitterhetsakademin, har skrivit. Sedan följer en introducerande text där jag försöker redogöra för sufismens historiska och dogmatiska utveckling.
 
Bo Utas, Professor emeritus i iranska språk från Uppsala universitet, har skrivit om Rumis ställning inom den klassiska persiska litteraturen. Bo Gustavsson, poet och sufi från Uppsala, har skrivit om Rumis betydelse för svensk litteratur. Anders Hammarlund, docent i musiketnologi, skriver om musikens roll för Rumi och sufismen. Jag själv skriver om Rumis sufiska lära och Ashk om kvinnorna kring Rumi. Antoon Geels som är professor i religionspsykologi i Lund beskriver ett imaginärt samtal mellan Rumi och en kristen samt en judisk mystiker. Rumi används ofta som en symbol för religionsdialog.
 
Därpå följer ett dikturval med tolkningar av Eric Hermelin, Gunnar Ekelöf, Eric von Post, Bo Utas, Ashk Dahlén och mig själv. Det är oerhört spännande att se hur olika röster Rumi får genom olika översättare, men hur tydlig hans kärna ändå är. Vi har försökt täcka in så mycket av Rumi som möjligt, på ett lättillgängligt sätt. Det är den första boken på svenska som tar ett mer samlat grepp på Rumi, hans poesi och dess betydelse för världslitteraturen. Vi har därför inte velat skriva en akademisk bok utan vår förhoppning är att den ska kunna läsas och uppskattas av en bredare publik.
 
 
 
Moulana Jalal ud-din Rumi
 

En "gammal" poet från en annan värld - med Gud och med näktergalar, hur ska dagens svensk förstå och tycka om det som Rumi har diktat? Är det inte lite som att stoppa i ett barock- eller rokokopalats i en bauhausvilla?

Rumi har visat sig oerhört livskraftig. Sedan mer än tio år hör han till de bäst säljande poeterna i Amerika. Han har kallats för världens främsta mystiska poet. Bland hans läsare finns Madonna, Dag Hammarskjöld, Mahatma Gandhi mfl. Det är inte helt lätt att förklara hur det kommer sig att han blivit så stor även bland icke muslimska, samtida läsare. Någon har sagt att Rumi är som en blandning mellan Shakespeare och Dante och att det liksom hos dem finns ständigt nya infallsvinklar på hans poesi, vilket bidragit till hans ökade popularitet runt om i världen, 800 år efter hans födelse.
 
Rumis poesi har också tolkats mycket olika. Vanligen uppfattar man honom som en klassisk muslimsk tänkare. Andra menar att han inte alls var muslim utan stod bortom alla traditionella religioner. I Sverige har vissa läst honom som en sorts hellenistisk filosof och han har även blivit populär bland homosexuella som tolkat hans kärleksdikter till läromästaren Shams som homoerotiska. Framgången i Amerika kan dels förklaras av att Coleman Barks, som tolkat honom till engelska, varit mycket selektiv och klippt och klistrat som han vill med Rumis dikter. Han har fokuserat på det universella och skapat en sorts New Age-poesi som visat sig mycket populär. När sedan kändisar som Madonna, Bruce Willis, Donna Karan och Demi Moore började hylla honom var succén given.
 
 
 
Den berömda gröna kupolen över Rumis mausoleum i Konya
 
 
Men jag tror inte man behöver göra så. De tolkningar vi presenterar har inte "censurerats" eller klippts i. Det universella budskapet finns där ändå. Han spänner över många olika genrer. Där finns naturlyrik, kärlekslyrik, fabler och folkliga berättelser som kan läsas för det rena underhållningsvärdet, eller tolkas som uttryck för en djupare andlig sanning. Dessutom skriver Rumi ofta roligt, drastiskt, vackert, högtravade, snuskigt ... han har faktiskt skrivit en dikt där han låter sökandet efter gudsmysteriet illustreras genom tidelag. Bara en sån sak! Man blir ofta överraskad av Rumis snabba vändningar och utmanande bildspråk och tvingas tänka på ett nytt sätt. Poesin känns levande. Jag tror det är därför han levt vidare och vi hoppas nu att han ska bli lika omtyckt i Sverige som han blivit på andra platser runt om på jorden.

Hur skulle du förklara dessa rader: "Liljan med sitt svärd och jasminen med sin sköld/gör sig redo för det heliga kriget"?
 
Här ser vi ett bra exempel på Rumis spännande symbolvärld och metaforik. Jag ska inte bli för långrandig här, men versen hänger samman med de rosor och näktergalar du frågade om tidigare. Trädgårds- eller natursymboliken är vanlig hos Rumi. Han menar att hela skapelsen är en del av det gudomliga och ett bevis för det gudomliga. Näktergalen brukar tolkas som en symbol för människans själ som längtar till Gud, rosen. Allt i naturen strävar efter att återförenas med det gudomliga i Rumis poesi. Jihad, det heliga kriget, betyder inom Sufismen människans kamp med sig själv. Människan ska sträva efter att rena sig själv och slita av sig det jordiska för att bli en fulländad andlig varelse. I denna dikt strävar blommorna, träden och djuren för att komma nära rosen, liksom människosjälarna strävar efter att få återvända till Gud.
 
 
 
Pilgrimer vid Rumis grav
(Klicka på bilden för att förstora den!)

Vilka rader skulle du välja som representativa för Rumis tankevärld?

Många har menat att hela hans lära, alla hans nästan 60.000 dubbelverser, sammanfattas i de första 18 verserna av hans stora diktverk Masnavi-ye mánavi, eller Andliga verser. Dessa, i min egen tolkning, lyder:
 
 
Lyssna till vassflöjtens jämrande ton
    hör den beklaga sin separation.
"Alltsen jag skars ut ur vassen en gång
    gråter nu kvinnor och män till min sång.
Jag önskar ett bröst som är slitet itu
    att lyssna till sången om ensamhet nu.
Alla som dröjer långt bort från sin grund
    önskar till ursprunget vända all stund.
Folk av var slag har jag klagat inför
    höga som låga på flöjtvisan hör.
Alla i tron kommer till mig som vän
    men ingen har sökt i mig hemligheten.
Långt ifrån sorgen kan gåtan ej föras
    men ej kan den ses och ej kan den höras.
Själen med slöja ej skiljs från sin kropp
    men aldrig att själen för ögat låts opp.
Skriet i flöjten är eld, ej av vind
    liv utan eld är att famla runt blind.
Kärlekens eld hörs i vassflöjten ljuda
    kärlekens kraft ses i vinglaset sjuda.
Flöjten med den utan vän går i lag
    den river slöjan för herrens behag.
Flöjten har gift liksom motgiftet sett
    älskaren och den han älskar så hett.
Om vägen av blod talar vassflöjtens ton
    hör den berätta om Majnuns passion.
Vanvettet endast det sanna förstår
    tungan hos örat som enda kund går.
Sorgen gör tidlös och grå våran dag
    dagen med smärtan har gett sig i lag.
Om dagarna går, säg dem modigt då – gå!
    Stanna, du renaste, som skall bestå.
Fiskarna blott blir ej trötta på vatten
    den som går hungrig har lång väg till natten
Aldrig en rå kan förstå en kokts själ
    så jag ska fatta mig kort – tack, farväl!"
 

Du är en av de som håller Rumis minne levande, hur kom du i kontakt med hans verk?

Jag kom i kontakt med Rumi och sufismen via min läsning av Gunnar Ekelöf i tonåren. Sedan läste jag en kurs i medeltida asiatisk lyrik på Stockholms universitet, där jag fastnade för kinesisk T'ang-lyrik och den persiska, sufiska lyriken. När jag sedan började studera religionsvetenskap var det ganska naturligt för mig att ägna mig åt islam, sufismen och Rumi. På den vägen är det. Sen har det bara fortsatt.
 
 
Simon Sorgenfrei
 
Simon Sorgenfrei
 
 
Vad gör du "annars"? Undervisar du? Är du bokförläggare?
 
Jag har en doktorandtjänst vid Göteborgs universitet, min forskning fokuserar på Mevleviorden, som växte fram kring Rumis läror i Turkiet i slutet av 1200-talet. Sedan ca 30 år är de idag etablerade i Amerika och jag ska se närmare på den amerikanska grenen av orden. Dessutom undervisar jag på Södertörns högskola i Stockholm. I år har jag även startat bokförlaget Molin & Sorgenfrei tillsammans med min kollega Lars Molin.
 
Var du redan i Konya eller ska du "pilgrimsresa" dit?
 
Jag har två gånger varit i Konya, där Rumi levde sitt vuxna liv och där hans grav finns idag. Jag tycker mycket om Turkiet och har rest runt där en hel del. Jag kommer säkert tillbaka någon mer gång. Inshallah, kanske man ska tillägga...

 
Frågor ställda av Tamás Gergely
 
 
 
 
 
 
Pilgrimer utanför Rumis gravmausoleum
Foto: Simon Sorgenfrei