Månadens dikt: maj

Internationella biblioteket firade Världspoesidagen 2017 med att introducera ”Månadens dikt” på våra webbsidors åtta språk. Varje månad framöver kommer en ny dikt att presenteras.




För maj månad har vi valt ut ett kort stycke ur Jalal al-Din Rumis stora poem Masnavi-ye mánavi (Andliga verser). Här följer de första 18 versparen:

Lyssna till vassflöjtens jämrande ton 
hör den beklaga sin separation.
"Alltsen jag skars ut ur vassen en gång
gråter nu kvinnor och män till min sång.
Jag önskar ett bröst som är slitet itu
att lyssna till sången om ensamhet nu.
Alla som dröjer långt bort från sin grund
önskar till ursprunget vända all stund.
Folk av var slag har jag klagat inför
höga som låga på flöjtvisan hör.
Alla i tron kommer till mig som vän
men ingen har sökt i mig hemligheten.
Långt ifrån sorgen kan gåtan ej föras
men ej kan den ses och ej kan den höras.
Själen med slöja ej skiljs från sin kropp
men aldrig att själen för ögat låts opp.
Skriet i flöjten är eld, ej av vind
liv utan eld är att famla runt blind.
Kärlekens eld hörs i vassflöjten ljuda
kärlekens kraft ses i vinglaset sjuda.
Flöjten med den utan vän går i lag
den river slöjan för herrens behag.
Flöjten har gift liksom motgiftet sett
älskaren och den han älskar så hett.
Om vägen av blod talar vassflöjtens ton
hör den berätta om Majnuns passion.
Vanvettet endast det sanna förstår
tungan hos örat som enda kund går.
Sorgen gör tidlös och grå våran dag
dagen med smärtan har gett sig i lag.
Om dagarna går, säg dem modigt då – gå!
Stanna, du renaste, som skall bestå.
Fiskarna blott blir ej trötta på vatten
den som går hungrig har lång väg till natten
Aldrig en rå kan förstå en kokts själ
så jag ska fatta mig kort – tack, farväl!"

  (Jalāl al-Dīn Rūmī 1207-1273) 
  Översättning och tolkning: Simon Sorgenfrei


print facebook twitter linkedin Google+
Språk: