Anitas köttpiroger från Lettland

En smula etymologi: Gala =kött Uttal-Galja; Piirägi = piroger

KÖTTPIROGER FRÅN LETTLAND
PÅ LETTISKA:  Galas piirägi
 
 
 
INGREDIENSER
 
Deg

450-500 g  vetemjöl
250 g   mjölk
 25 g  jäst
 75 g  smör
 25 g  socker
   5 g  salt
   1 ägg
   1 ägg till pensling
 
Fyllning

350 g rökt fläsk
50  g lök
lite malen peppar
 

 
 
TILLAGNING
 
Mjölken värmes till 35 grader, blandas i vetemjöl. Jästen röres ut i ett 1/2 glas ljumt vatten. Smöret smältes och blandas med salt, socker och ägg. Allt blandas och knådas ihop till en deg.
Låt degen jäsa ca 1 timme övertäckt med en duk; om allt är bra gjort, så växer den nu kraftigt.

Fläsket hackas i små bitar och blandas med hackad lök och peppar.

Degen delas i bitar (30-35 g) och rullas till runda bollar. Man plattar till dem, fyller dem och viker ihop dem ordentligt.

Sedan lägger man pirogerna i en smord form och penslar med ägg ovanpå. Man sätter pirogerna i en förvärmd ugn, 225-250 grader under ca 10 minuter.
 
När pirogerna har blivit ljusbruna, tar man ut dem ur ugnen och lägger på papper eller på en duk.

Obs!

Då man tillreder pirogerna, måste man ha ett tunt lager mjöl under, annars blir det kladdigt.
Om man inte har tid att göra degen själv, kan man köpa färdig deg och istället för fläsk kan man använda rökt bacon.
Baconskivorna hackas och steks lätt i en panna med lök och lite malen peppar; så är fyllningen färdig.
 
 
OM RÄTTEN
 
Köttpirogerna är väldigt populära på olika fester i Lettland, speciellt vid jul, påsk, midsommar och pingst.
Pirogerna är bekväma att ta med på resor och utflykter. Det passar bra att dricka vad som helst till piroger, tex mjölk, kaffe, te eller öl.
 
 

 
 
OM ANITA
 
Mitt namn är: Anita Dzilnava. Jag är född i Lettland och bor i Sverige sedan 1999. Jag är bibliotekarie.
Ibland går jag på lettiska fester här, och då ingår alltid köttpiroger i menyn.
 
 
ANITAS BERÄTTELSE
   
  Barndomen är en speciell tid i vårt liv. Några barndomsminnen kan vara så starka att de följer med oss genom livet, våra syn- hörsel- och luktminnen kan bli kvar.
  Jag minns till exempel mina barndomspiroger främst genom luksinnet. När jag besökte min farmor, ville hon ofta "belöna mig" med att baka piroger. Degen gjorde hon redan på morgonen medan jag sov. När jag har vaknat och ätit lite frukost, satte vi igång. Det var roligt att baka piroger tillsammans med farmor. Hela köket fylldes av doften. Även i trädgården kunde man känna lukten som steg upp genom skorstenen. Farmor hade en vedugn förstås, som man ännu i våra dagar har på landet i Lettland.
  De första pirogerna från ugnen var förstås de bästa. Sedan fick jag äta hur många jag ville. Jag glömde naturligtvis inte att bjuda min farmors hund på piroger.
  Nu är min farmor sedan länge borta, men minnet av hennes piroger kommer att förbli hos mig hela livet.
 
 
Fotograf och "kypare": Tamás Gergely